Människan och kreativiteten

Det finns många saker som påverkar personers koncentrationsförmåga, och i förlängningen också hur kreativa de kan vara. En av de viktigare miljöaspekterna för att gynna människors kreativitet är ljudmiljön och akustiken i det rum man befinner sig. Målet är att man ska kunna höra vad som händer i rummet, men utan att bli störd av höga, skarpa ljud eller att många röster tillsammans ska skapa ett högt brus. Det här kan man lösa genom att sätta ut strategiskt placerade ljuddämpare, så som kontorsskärmväggar, tavlor med ljuddämpande element i sig och takplattor som absorberar ljud. På så sätt kan man ha stora rum med en öppen planlösning utan att miljön för de som ska arbeta i det blir ohållbar, perfekt för kontorslandskap till exempel.

Varför är då det här så viktigt? Jo, även om man inte kanske märker det själv direkt, så kommer en hög och bullrig ljudnivå göra dig trött och sänka din koncentration, eftersom hjärnan hela tiden försöker processa de intryck den får. Att då ta bort så mycket som möjligt av framför allt röstbuller gör att hjärnan får färre signaler att processa, och då också orkar hålla igång längre och det är ju bra för alla.

Det finns många unga där ute som funderar på vad de ska jobba inom i framtiden och vilken utbildning de ska välja. En fråga som är en väldigt stor och omfattande sådan, och kanske just därför så är det ett mycket omdiskuterat ämne både bland media och skolor runt om i Sverige.

För ett till exempel gymnasieval är något som faktiskt kan komma att avgöra resterande framtid, särskilt om man har speciella utbildningar man vill på universitetet. Om man till exempel redan vet med sig att man vill bli läkare så måste man gå en särskilt linje på gymnasiet. Och med tanke på hur lång tid läkarlinjen är, bör man redan i tidig ålder veta om detta.

Något som ju å andra sidan inte är särskilt lätt för en 16-åring att veta. Huruvida man vill bli läkare eller ej, är kanske något som de flesta inte inser förrän i 20-årsåldern. Då har man nyligen tagit studenten och har kanske inte då möjligheten att ta sig in på läkarlinjen.

Man kan alltså konstatera att det här med att välja utbildning är ett evigt dilemma som är svårt att råda bot på. Förhoppningsvis så blir det lättare för alla unga i framtiden.

Kreativitet är tyvärr något som kan vara väldigt undflyende. Plötsligt kan man få en idé – eller tio! – som man dagen innan aldrig skulle kunnat ha uppbådat inspiration till.
Därför är det viktigt att man noggrant ser till att dokumentera alla sina idéer, så att man faktiskt verkligen kan ha nytta av dem när inspirationen har sinat.
Det räcker med att ha ett block vid sängen, så att man kan skriva ned sina idéer om man ligger sömnlös mitt i natten. Att ha papper till hands så ofta som möjligt är en fördel, för då behöver man aldrig låta en idé försvinna, bara för att man inte kunde spara den i text.
Om man exempelvis sitter på tunnelbanan och inte har tillgång till så mycket som en pennstump så kan man skriva ned idén man fått i sin mobiltelefon, för att senare föra över den till sin ”idébok” eller vad man nu har.

Sedan är det klart att vissa idéer är bättre än andra (som därmed väl får kvalificeras som ”sämre”). Men den utgallringen kan man göra i efterhand, och bara för att en idé kanske inte är perfekt så betyder det inte att den inte är värd ett försök!

En person kan ha en mängd kreativitet och många goda idéer, men det är egentligen inte förrän man enar flera människor som de riktigt intressanta diskussionerna kan börja. Hur klok eller analytisk en enda person än är så ligger det väldigt mycket bakom uttrycket att ”slå sina kloka hjärnor ihop”.
Genom att språka med varandra och lära av varandras misstag kan vi komma så mycket längre än vi gör på varsitt håll. Att Internet tillåter oss att multiplicera den information vi får på olika sätt är till exempel en fantastisk sak.

Att det hålls mången seminarium, konferens och föreläsning på viktiga teman världen över är en annan.
Men det mest klassiska sättet för information att spridas är sannolikt ändå det tryckta ordet, så som i tidningar, broschyrer, brev och i böcker. Genom att skriva ned de slutsatser som man tillsammans har dragit, eller antaganden man har kunnat göra, så sparar man dem för eftervärlden så att kommande generationer i sin tur kan dra nytta av lärdomar som tidigare har gjorts. På ett vackert sätt är det också ett sorts ”samarbete”.